En känsla från morgonens diskussion

28 Jul

Become a problem solver not a victime.

Just nu. I stunden som jag sitter här och lyssnar på kvinnornas diskussion om den förtryckande känslan av hopplöshet i motsats till att se ett bakomliggande problem och söka lösa det, tycks allt vara frid och fröjd. Men i samma stund som de börjar tala om framtidsdrömmar för sitt land, börjar klumpen i min hals sakta vandra uppåt och försöker trycka sig ut genom ögonvrån. Jag förvandlas till ett offer för hopplösheten och maktlösheten.

Kampen för Burmas frihet har pågått så länge. Hur mycket mer ork finns det i människor?

Men så börjar en kvinna på en något knackig engelska tala om vikten av jämställdhet i Burma. Hon sitter i annat fall ofta tyst. Men hennes ögon lyser. Hon vet vad hon vill. Hennes målmedvetenhet är överrumplande. För det sista som en människa ger upp är hoppet.

Nu är det dags för mig att ta mig själv i kragen. Hopplösheten är bara min egen.

Foto från gårdagens fika med Darinka Medina och Frida Perjus

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: